Städning

Vad har pysselhörnan med städning att göra? Det mesta, eftersom jag inte kunde hitta varken ett stoppnål eller virknål i mitt skrin. Och då kan man inte virka en blomma eller sy ihop en färdigstickad kofta. Jag tog tag i lokala problemet och RENSADE skrinet. Allt fick sin plats i fin ordning. Pedantiskt. Vi får se om det håller i längden. Jag gjorde även märkliga fynd och undrar hur, när och varför prylarna hamnat där. Ja, vad hade min sambos utdragna (för massa år sedan) visdomstanden där att göra? Jag passade på att visa den till min dotter i pedagogisk syfte om munhygien. Hela listan finns nedan.

en del av besväret

Fynden: rökelser från Chinatown i NewYork (kom jag på efteråt),
ögonskydd för solariebesök, snygg nyckel till en okänd dörr,
slipsklämma i form av kniv och gaffel, tjugolapp som origamiskjorta,
sist och inte minst sambons visdomstand

Nödlösning för luciatåget

Äntligen, äntligen har jag klarat plugget, hetsig tid på jobbet, två luciatåg och två julfester under en och samma vecka, utdragen sömnbrist och massa annat. Nu ska jag ägna mig åt roligare saker. Förhoppningsvis kommer även bloggen uppdateras oftare. Jag har längtat efter pysslandet och bloggandet.

Denna gång vill jag berätta om den outfit som min lilla tjej fick ha under sitt första luciatåg. Det var länge bestämt att stora dottern ska vara Lucia och jag var snabb på att inhandla linnet, kronan och annat tillbehör. Närmare sagt redan i början av november. Däremot var jag tveksam vad ska min lilla dotter bli...tärna, Lucia, pepparkaka eller tomteflicka. Hon är ju bara 17 månader och knappt förstår vad det handlar om. Jag hade idé att virka/sticka en luciakrona men jag var medveten om att den inte skulle sitta på huvudet ändå. Varför slösa den tid som jag inte har? Jag köpte en tomtedräkt på Lindex. Den var jättefin och låg i garderoben i ett par veckor. När jag bestämde att det var dags att prova dräkten var tomteluvan alldeles för liten. Jaha, tur att alla lappar satt kvar och återköp var 30 dagar. Kvittot hade jag kvar i påsen. Erfaren mamma.

Vad ska vi gör nu då? Jag vann en budgivning på en röd plyshklänning av KidKid märket på Tradera och slappnade av. Röd luva, vita strumpyxor och svarta lackskor fanns hemma så det var bara att invänta paketet i brevlådan. I fredags började jag undra om säljaren har fått pengarna och om paketet är på väg. Den var postad den dagen och borde vara framme på måndagen den 12 december. Svenska posten kan man lita på, eller hur? Måndagen kom och brevlådan var tom. Jag jobbade till kl 18 den dagen och efter jobbet gav mig ut på en timmes shoppingrunda. Insåg snabbt att jag är inte ensam om ärendet och det finns hundratals desperata föräldrar. I butikerna hittade man tomte- och peparkaksklänningar i strl 62/68 (för mindre bebisar) i enstaka exemplar. Var är min plan B? Det ser ni på bilden nedan. Man blir kreativ när nöden är framme. Först går man igenom hela garderoben (i huvudet alltså) och plötsligt hörs det ett "pling". Just ja, den fina vita koftan med fuskpälskrage. Den fick vi i fjol och hann aldrig använda, den borde passa. Vad ska vi ha till? Röd kjol? Var hittar man sånt? På H&M fick jag syn på röd volangkjol, enkel och billig i fel storlek. Asch, det är bara att sprätta upp på insidan och dra åt gummibandet- kommer passa fint. Orginalrosetten (vit, platt och ful) byttes ut mot en röd sådan. Lånade en bit av Lucian... Jag var nöjd med resultatet. Det blev världens finaste tomtebarn.

sötnos

P.S. Den röda klänningen hittade jag i brevlådan tidigt på morgonen på Luciadagen. Så fel kan det bli ibland. Man ska inte ta allt för givet så nära jul.

Pepparkakshus

Jag har alltid varit förtjust i pepparkakshus. De påminner mig brödernas Grimm saga om Hans och Greta där de hamnade vid häxas hus som var gjord av godsaker. Den sagan är en av mina favoriter.
I år tänkte jag fixa ett eget pepparkakshus tillsammans med min stora dotter. Jag har väldigt liten erfarenhet av sådana saker. Senast bakade jag ett hus för massa år sedan - då var jag 17 år. Det var den första och den sista gången tills idag. Jag ville spara tid och använda Annas färdiga husdelar som jag köpte i en butik. Nä, jag köpte satsen två gånger eftersom den första skapelsen rasade sönder i mina händer när jag skulle doppa takkanter i smält socker. Andra gången gick allt superfint och jag klarade även göra egen kristyr. Jag ritade de vita kanterna och dottern klistrade fast Smarties på taket. Hade hon fått välja hade huset varit helt rosa med massa pärlor, strössel och annat roligt. Resultatet blev väldigt kitschig men fin ändå. Jag undrar hur länge ska huset stå kvar ... det finns små fingrar som vill gärna pilla och små munnar som vill smaka på huset.

P.S. Jag hade lovat mig att inte bränna fingrarna med smält socker som förra gången. Joooo... jag brände dem även iår. Det kanske ingår i konceptet.